singeltjejernas

Jag har fått ny lägenhet! och genom att sälja den jag har i en stor stad i sverige :) så kommer jag förhoppningsvis tjäna tillräckligt med pengar till att BÅDE betala av studielånet OCH resa på långresa med C nästa höst. härliga tider.

Men, kruxet blir att få plats. Nu har jag blivit van vid mina 65 kvadrat och ska alltså ner på 26. Men, MEN... den ligger MITT i stan. 200 meter från stationen och det är en HYRESRÄTT. Det är sjukt. det är i snitt 13 år i kö på lägenheterna där. HUR kunde jag få den undrar jag då. Men bra är det och S är gladrare än nånsin.


Jag kommer bli granne med C. Iallafall nästan. Krypavstånd från vår favvis kareokebar dessutom.


UNDERBART!

Älskar Magnus Betner, parlamentet. Så grymt rak och ärlig. Yeyeyey mer som han. Dessutom är han så grymt sexig. Like him.

Denna låt måste bara vara med på våran blogg. Sorry S vet inte om du tycker om den. J bit på denna. Gäller oss båda.

Hmmm är allt jag har att säga just nu angående gårdagen. Efter 100 tittningar på min jävla mobil i går som inte pep av det sms jag ville ha från J angående en helg vi ska ses, fick jag nog och tog en sjunolla cider. Mkt stabilt eller not. =( Varför ska J snacka en massa som gör att jag börjar hoppas å sedan inte skicka ett sms. Skit lätt för honom å sitta i en helt annan stad och lova en massa, tryggt för honom och sedan inte stå för det. Ok det kanske han gör, men han handlar inte efter det i alla fall. Sååå vad gör jag.... Min kompis L kom hit efter jobbet, vi drack vin och cider och gick sedan ut. jooo då hade jag fått ett sms av J som löd "jag vär påväg att lägga mig.... saknar dig. Godnatt och kram". Börjar allt mer likna killen från Umeå som jag träffade en kort period. Fast han var värre. Tror att han avverkade varenda jävla sockerbitsord som finns i ordlistan, ni vet, sockerbit, strösocker, brunsocker, vanlijsocker, ja ni fattar. Gick så långt att jag knappt kunde ha socker i kaffet bara för att ordet socker fick mig att bli tokig. Men men tur nog hörs vi inte mer, phuuuu. Nog om det. Efter ett visst antal cider å drinkar, ja vad blir man då om inte enligt sig själv skit sexig och kåt. Hallå alkohol har en tendens att göra just det =). En kille som hette N och hans polare fanns lägligt nog där. Konstigt nog sket jag fullständigt i J. Vaddå vill ha ha mig ska han fan visa det, annars kan ju jag leka med andra. Detta var just det jag gjorde. Jag o N dansade och precis när jag skulle kyssa honom sa han självsäkert "du har inte bett om lov", blev hel paff, vem säger så? Men men fem min senare ville han det och då citerade jag honom tillbaka, men gav honom lov. Han kunde kyssas, mia. Så när erbjudandet kom angående efterfest så ja varför inte? Tänkte inte betala taxi i alla fall, så det fick grabbarna göra. Efterfesten var ok, mysig. Jag och N gick in till hans sovrum, jaaaa å där...... Jesus gillar att killar är dominerande. Heheheheh, att man får leka lite hjälplös. Men när vi kom till det där med sex, så dök Js ansikte upp i mitt huvud och jag fick panik. Så nej jag hade inte sex med honom. L knackade på å sa att hon skulle gå, varpå jag säger under täcktet "vi har inte sex", vad skulle hon svara på det. Nästa sekund säker jag "kommer om 15 minuter". Hahaha i den stunden var det rätt komiskt sagt. Men de där femton minuterna gick och ja L tröttnde. Såå jag sov över hos N. Visst var det mysigt att sova sked med honom, med hans arm runt min midja. Men nej det var inte J och därför gillade jag ändå inte situationen.

Hahaha S vet du vem jag träffade i går på krogen. Ljusstakskillen. Han kom fram till mig och sa "jag känner igen dig",  höll på att få en stroke när jag fick se honom. Funderade på att ljuga, hade chansen att ljuga, men med alkohol i kroppen blir jag alltid brutalt ärlig. Så det blev "Vi möttes på Terassen och nej jag har fortfarande inte snott din ljusstake", ok lite lögn blev det allt.  Men man erkänner inte för ngn att hans ljusstake är hemma i bokhyllan, det är ju min trofé. För att vara artig lyssnade jag kort på hans sommar, han sa att han skulle ringa mig men jag sa att jag dejtar någon och att det inte var ngn bra idé och ursäkta mig men han var skit ful. Konstig kille....

Så hur är läget nu. Trött och börjar inse att jag faktiskt kan leva utan J. Ett förhållande som börjar med tvivel, ångest, förvirring är inte så grymt bra. Vill citera S.s underbara mamma. "Är det rätt kille/tjej, så ska man inte behöva kämpa, det det ska ge sig ändå", ngt sådant var det. Å det stämmer ju. Om J hade varit så jävla intresserad så skulle han själv komma med förslag på en helg, ringa självmant och sms. Hårt men sant. Så just nu funderar jag starkt på att skicka det sms som min och S kompis J sa i förrgår " Jag gillar dig, men jag vill inte ha det såhär, jag är en seriös tjej så hör av dig när du vet vad du vill. Hejsvejs!". Lite komik och med mycket allvar. Grabbarna här är helt ok och han bor fortfarande flera mil ifrån mig. Men vågar han inte sattsa utan måste vänta och se vad han känner ställer jag inte upp. Hur mkt tid behöver han, kommer han någonsin att veta det? Om jag går och väntar på att han ska fatta ett beslut då mister jag många +++++ killar här, nopp det vill jag inte, dessutom är min tid för dyrbar för det.


Hade en sådan grym kväll med L, vi kan verkligen det där med att röja som fan, flirta och ha en underbar partykväll. Jesus men snart ska jag spöa dig i Buzz. Love you L-. m
Krammmar

Japp. S har härmed emigrerat. Till landet långt i söder. och där finns det bara uppkoppling som fungerar väldigt sporadiskt då man lånar grannens trådlösa. Sommaren so far har bestått av jobb, en massa häng med gamla vänner, fina viner i solen, festival, häng med systern och familjen. Härliga tider.

Pojkar är lagda på hyllan. S ska flytta till ny lya och starta om. igen. Det ska bli helt underbart. S ska flytta närmare C och S ska snart snart väldigt snart börja jobba med det hon nu är utbildad till. Skönt.

På karlfronten intet nytt. En liten fling med Mr. Skåne och sisådär. eller vad ´var det nu ja kallade honom? Iallafall. Det var skönt. Men inte mer med det. Kapten krok ringde och pratade in 12 nya telesvar på min telefon i lördags och jag blev sugen på att telportera iväg mig. Istället gick ja hem med mitt äldsta av äldsta X... det är konstruktiva lösningar det ja... A girl's gotta eat, eller ha sex, eller nåt... leva kanske? Nej nu flummar det iväg.. och kanske håller uppkopplingen inte längre heller, man vet aldrig....

Bäst att kila!

Puss på er!

Någon sa till mig en gång, för att skriva bra, måste du skriva om sådant du vet, har egna erfarenheter av. För ngr veckor sedan träffade jag killen med stort K. 6 år äldre, skit snygg, social, trevlig, charmig, snäll, mysig och jag ja  föll direkt för honom. Föll är ett förfinande ord. Jag är riktigt kär i honom. Lika mycket som jag tycker om honom skrämmer han slag på mig. Efter vår senaste träff undrade jag om jag kommer att duga för honom. Han kanske inte tänker det själv, men jag gör det. Vem fan skulle inte tveka och reflektera över detta. Trots att vi är lika på många sätt, finns det saker som gör att vi ligger på flera mils avstånd. Han är så mycket äldre, dvs har upplevt en jäkla massa saker som jag inte har hunnit med, han har haft ett super stabilt förhållande med en brud som han var stugägare med - köper man hus med ngn ja då är ju nästa steg typ bröllop och barn. Hmmm mitt av och på förhållande med Mr Manipulation under sex år, slår inte det. Jag vet inte hur ett seriöst förhållande funkar. Hur gör man? Min kära mormor som senast i går kallade mig släktens hora, ja inte rakt ut men som hon så fint sa "har du nu haft alla killar så att du kan pricka in dem efter varje bokstav i alfabetet?" och "vi får se hur länge det håller med denna kille". Elakt, men ja det är ju så det är. Nej inte att jag har haft 28 pojkvänner, men mitt mest seriösa förhållande varade i sex månader, där han var otrogen. Jag tror inte att jag har haft ett enda förhållande där ingen har varit orotrogen, så ja att jag är tveksam över detta om det nu skulle bli ngt, är inte så konstigt. Jag har dock aldrig varit orotrogen mot ngn jag tycker riktigt mkt om, för det är ngt av det svinigaste man kan göra mot ngn. Tänk om J undrar över mina tidigare förhållanden, jaha då ska man erkänna hur det har varit. Men men. Tror att han tycker om mig i alla fall. Har ju en tandborste där, å han skickar mysiga sms igen. Alltid en början. Men nu ska han ut och klättra, vilket jag tyckte var ett problem. Tänk om han trillar ner. och såg en massa problem med detta. S som är så bra, sa dock "det är väll bra att han har intressen". Varför kan jag inte tänka så i stället. Ska ringa honom på torsdag, ja  ja han ville ta det lugnt, men man kan väll få ringa i alla fall och önska honom trevlig och försiktig klättring. hoppas J sickar en massa sms ikväll. Saknar honom.

Tipps. Se Mamma Mia filmen grymt grymt bra =)

ikväll var vår tredje träff. Hur kan det vara möjligt att vara så kär i ngn man har känt så kort tid. Det klickade direkt mellan oss, vi skickar cirka 12 sms varje dag till varandra, vi har underbara telefonsamtal, där vi pratar om allt  och vi kan verkligen varandra. I söndags åkte jag till säter, å det var så underbart. Tror att det var i hans famn när vi somnade tillsammans, med hans arm runt mig,  då jag kände mig totalt trygg och lycklig, som jag insåg hur mkt jag tycker om honom. Idag träffades vi för att se på bio. Han satt och väntade på mig på en parkbänk, å när jag såg honom där han satt blev jag totalt lycklig. På bion satt vi och höll varandra i handen, smektes oskyldigt/kärleksfullt och i bland lutade vi huvudet mot varandra. Jag ville säga till honom hur mkt jag tycker om honom, men jag är rädd att han inte säger samma sak. Han skjutasade mig hem och när han släppte av mig, fick jag ingen kyss inte ens en puss. Betyder detta ngt? Eller är det jag som överanalyserar allt. Jag vill berätta för honom att kärlek och förhållande skrämmer slag på mig. Att han måste kämpa å stå ut med att jag är tveksam på om han kommer vara trogen, snäll. Säker kan väll ingen vara, men jag är mer tveksam än många andra. Jag har aldrig haft ett stabilt förhållande. Jag och Mr Manipulation hade ett av och till förhållande i sex år, vilket innehöll otrohet, psykning från hans sida. Så attt jag är tveksam är inte så konstigt.
ÅÅÅÅ jag vill träffa honom jämt. Han är så bra. Jag förtjänar att bli 100 % lycklig och få ett fast förhållande.

Efter hur många träffar kan man blotta sina känslor?????? Finns det ngn gräns???

"Kärleken kommer av sig själv och kan inte läras"

"Det bästa beviset för att erfarenhet inte hjälper är att hur många gånger man än har avslutat en kärlekshistoria så hindrar det en inte från att kasta sig in i en ny"

"Det är omöjligt att älska och vara förnuftig på samma gång"

"Sann kärlek kan inte döljas"
 
"Kärlek är en resa utan kompass i väglöst land. Ett äventyr!"


Så med andra ord I like to be in love, men läskigt är det som fan ;) :( Man vet ju inte hur den andra känner alls.