Sakta ner, ussshhhaa.

oK jag har vetat detta lång tid, men seriöst.... Killar klarar ibland inte av att man säger saker som får dem att förstå att man tycker om dem. Hallå vakna upp, jag menade inte det. Jag menade att jag ville att han skulle veta att jag tänkte på honom i min stora stad och att jag trots det breda utbudet i denna stad så slår han alla. Hans reaktion blev att hålla sig långt långt bort. Tillsist bvlev jag skit lack, vilket jag sällan brukar bli och smsade honom, fegt jag vet, men att höra hans röst ville jag inte. Jag begärde av honom att han skulle vara rak och ärlig. Varför måste man begära detta av en kille/man som är 31. Varför kan han inte fatta det själv. Han svarade i alla fall. Och skrev "kul att du hörde av dig, jag har hållit mig undan..." Skojar du det har jag inte märkt. =(. ´Resten han skrev var ok, han ville inte stressa in i ngt, träffas mer och därefter se om det blev ngt. Rakt och ärligt, men varför kunde han inte ringt och sagt det? Jag förstår ju det. Ok att jag titt som tätt drömmande både planerade kort och långt frammåt i livet, men man måste ju ha framtidsplaner. Så just nu jaaa, han skickar sms som är söta, eftersom han just nu inte känner ngn stress och jag har åter hittat en kille som klättrar i berg och såvidare: Igår sa en av mina närmaste vänner " om du ¨går ut på lördag kommer du att hitta ngn annan att strula med", visst kan jag det, men saken är den att jag är såld på denna kille, ja jag är riktigt kär och därför kommer jag inte göra just det jag brukar göra. En sak är helt säker, kärlek är inte lätt, inte ens om den är besvarad. Ett förhållande kräver hårt, mkt hårt arbete, kommunikation, ömsesidighet, att man försöker sammanföra sina liv och planer till det bästa, trohet, trygghet och kärlek. Jag tycker det är tråkigt att det kan ta slut efter så lång tid. Min syster gjorde igår slut med sin pojkvän, ett förhållande som har varat i mer än tre år. Deras vägar skiljdes åt för att de ville för mycket olika saker. Lider nu med henne. Men även om man tror att man inte kan leva utan den andre, hur mörkt och tomt det en är i början, så blir det alltid ljusare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0