singeltjejernas

Ok. För ett par dagar dagar sedan var paniken enorm i gruppen. Våran smarta skola, hade lagt ut en mall över hur D-uppsatsen skulle se ut, dvs som vi inte hade gjort. S grät, sa att hon aldrig skulle få ngn examen, jag var iskall och tänkte "jaha ännu en till besvikelse för mina föräldrar". Vi är bra på det där med att oroa oss i onödan. Jag tror att vi ringde våran stackars handledare tre gånger och bad att han skulle ringa, tillsist när telefonen ringde och vi berättade om våran panik sa han mkt riktigt "lugna ner er, ni behöver ju bara lägga till ngr saker". När samtalet var över och vi hade andats ut, hade vi inom ngr timmar fått fart på vårat skrivande och var back on track. Vi skrev så mycket att datatangenterna smattrade och våra fingar glödde. I fredags behövde vi en pause från allt vad skrivandet hette. Vi festade till max, blev allt från bubbel, vin, drinkar och tequila. Vinet stod jag för, jesus vad det går lätt i en. Väl på krogen kom jag på det världelösa idéen, men som då verkade bra att vi skulle ha tequilatävling. 3 stycken verkade just då bra. Tappade bort S som talde i telegonen med ngn grabb och jag satt utanför och var moraliskt stöd åt en annan kompis. Någon stans i mitt det hektiska råkade vi ringa upp S och prata en massa strunt, var ganska roligt att lyssna på det dagen därpå. Ushsha dagen därpå ja. Ingen höjdare. Ens mage, lungor och hjärna var inte ok. Trodde att jag nästan skulle dö i solen, kände mig lite som en strandad val. S och jag åt fett, socker och kolhydrater hela lördagen och såg senaste Gossip girl + Barnmorskerna,, det var altl vi orkade. Nu idag är allt ok igen, inge mer alkohol på ett tag. Skrivandet flödar och hjärnan är på topp. 

Gud vad synd man tycker om sig själv när dagen efter kommer o verkligheten är där och ens andning fortfarande stinker tequila gold. Det jobbiga är även att ingen annan tycker synd om en, det var ju man själv som drack alkoholen förgående kväll.

Pusssssss